Detaljplaner - pågående

Ansök först om planbesked

Ett planbesked är ett skriftligt besked till den sökande om kommunen avser att inleda ett planläggningsarbete. I beslutet, som normalt fattas i Samhälls­servicenämnden, skall kommunen ange den tidpunkt då plan­läggningen bedöms ha lett fram till ett slutligt beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdes­bestämmelser. Om kommunen inte avser att inleda en planläggning skall kommunen i planbeskedet ange skälen för det. Från det att kommunen fått en komplett ansökan skall kommunen ge ett planbesked inom fyra månader.

Beslutet om planbesked föregås av en prövning om markens lämplighet utifrån allmänna och enskilda intressen enligt 2 kap. plan och bygglagen.

Har du ett område som du är intresserad av att planlägga så kontakta kommunens planenhet. På kommunen hemsida hittar du en blankett där du fyller i de uppgifter som krävs för att ansöka om planbesked.

Planbesked - Ansökan (via Självservice)

Kommunen tar ut avgifter för handläggning enligt antagen Taxa för Samhälls­service­nämndens verksamhet. Kostnader uttas för planbesked och detalj­plane­läggning. Utöver planavgiften bekostar den sökande även de utredningar som krävs för att genomföra planläggning. Det kan handla om arkeologiska utredningar, geotekniska utredningar och dagvatten­utredningar.

Varför kostar ett negativt planbesked?

Ett planbesked är ett politiskt beslut. Innan politikerna kan fatta ett beslut om planbesked görs en utredning av tjänstepersoner på plan och byggenheten. I utredningen undersöker ansvarig tjänsteperson lämpligheten med den sökta åtgärden utifrån antagna styrdokument, översiktsplan och plan- och bygglagens 2 kap. rörande allmänna och enskilda intressen. Skälen till ett negativt planbesked skall framgå i planbeskedet. Ett negativt planbesked föregås av samma prövning som ett positivt planbesked och innebär ingen skillnad i nedlagd tid för tjänste­personer och politiker.

Ett negativt planbesked kan vara bra

Ett negativt planbesked innebär att kommunen inte avser att planlägga mark eller vatten­områden enligt inkommen ansökan. Ett negativt planbesked innebär en kostnad för den sökande men kostnaden är liten i förhållande till kostnaden för detalj­plane­läggning inklusive tillhörande utredningar i de fall då detaljplanen senare upphävs.

Länsstyrelsen bevakar statens intressen och har rätt att överpröva och upphäva kommunala beslut att anta, ändra och upphäva detalj­planer om de strider mot länsstyrelsens över­prövningsgrunder.

Den lämplighetsprövning som görs i samband med planbeskedet innebär att senare överprövning och upphävande i största mån kan undvikas, vilket gynnar exploatören, kommunen och samhälls­utvecklingen i stort.

Prisexempel 2021:

Planbesked: 11 257:-

Planavgift normal planproblematik: 168 304:-

Planbesked - Tidigt beslut till den sökande om åtgärden bedöms lämplig och om kommunen avser att inleda planläggning inom en angiven tid.

Planuppdrag - Det formella beslut då planarbetet påbörjas. Beslutet fattas normalt i Samhälls­service­nämnden. Den lagstiftning som är aktuell vid tillfället tillämpas vidare under planläggnings­processen. Planavtal som reglerar ansvarsfördelningen mellan kommun och exploatör tecknas.

Samråd - Samhällsservice­förvaltningen tar fram ett planförslag. Efter beslut i Samhälls­service­nämnden skickas förslaget ut på samråd, vartefter kommunen tar ställning till de synpunkter som inkommit, bemöter dessa och reviderar planförslaget utifrån dessa synpunkter.

Granskning - Efter beslut av förvaltnings­chef skickar kommunen ut det reviderade planförslaget på granskning tillsammans med samråds­redo­görelse med inkomna synpunkter och kommunens ställnings­taganden till dessa.

Under granskningen tar kommunen emot nya synpunkter som samman­ställs på samma sätt som under samrådet i något som kallas granskningsutlåtande. Planförslaget revideras enligt inkomna synpunkter och tas upp för antagande.

Antagande - Beroende på förfarande antas planförslaget i kommunstyrelsen eller kommun­fullmäktige.

Överklagande - Sakägare som lämnat synpunkter under samråd eller granskning och inte fått sina synpunkter tillgodosedda har under 3 veckor möjlighet att överklaga beslutet om att anta detaljplanen. Överklagandet skall vara insänt till kommunen inom tre veckor från det att beslutet anslagits . Överklagandet skickas efter rättidsprövning till Mark- och miljödomstolen som prövar ärendet.

Överprövning - Länsstyrelsen bevakar statens intressen och har rätt att överpröva och upphäva kommunala beslut att anta, ändra och upphäva detaljplaner om de strider mot läns­styrelsens över­prövningsgrunder. Länsstyrelsen skall inom två månader från beslutet om över­prövning fatta beslut om upphävande av aktuell detaljplan.

Laga kraft - Planen vinner laga kraft och börjar gälla om ingen överklagar planen inom tre veckor från det att beslutet anslagits eller att mark och miljö­domstolen avslår överklagandet.

Detaljplaneprocessen tar normalt 1-1,5 år från beslut om planuppdrag till dess att planen vinner laga kraft.

Utöver den kartläggning av värden och förutsättningar som planhandläggaren och samrådskretsen sammanställer krävs ofta externa utredningar för att säkerställa bebyggelsens lämplighet och utformning kopplat till dessa.

Exempel på utredningar kan vara geotekniska utredningar, arkeologiska utredningar, dagvattenutredningar och riskutredningar.

I de fall planläggning bedöms innebära betydande miljö­påverkan ställs krav på strategisk miljö­bedömning med till­hörande miljö­konsekvens­beskrivning.

Kommunen ansvarar för detaljplaneprocessen och den politiska beslutsprocessen. Exploatören ansvarar inledningsvis för att ta fram erforderliga utredningar. I detalj­planens genom­förandedel beskrivs ansvarsfördelningen mellan kommun och exploatör som gäller efter att planen vunnit laga kraft. I plan­beskrivningen står också om markanvisningsavtal eller exploateringsavtal är aktuellt.

Övriga kostnader som kan komma att bli aktuella för exploatör är bland annat fastighetsbildning, kostnader för väg, vatten och avlopp, ledningsdragning och upprättande av ledningsrätter, servitut och gemen­samhets­anläggningar.