Ett planbesked är ett skriftligt besked till den sökande om kommunen avser att inleda ett planläggningsarbete. I beslutet skall kommunen ange den tidpunkt då plan­läggningen bedöms ha lett fram till ett slutligt beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan. Om kommunen inte avser att inleda en planläggning skall kommunen i planbeskedet ange skälen för det. Från det att kommunen fått en komplett ansökan skall kommunen ge ett planbesked inom fyra månader om man inte kommit överens om något annat.

Beslutet om planbesked föregås av en prövning om markens lämplighet utifrån allmänna och enskilda intressen enligt 2 kap. plan- och bygglagen (2010:900).

Läs mer om planbesked i plan och bygglagen 5 kap. 2-5b § på riksdagens hemsida.

Har du ett mark- eller vattenområde som du är intresserad av att planlägga så kontakta kommunens Näringslivs- och Exploateringsenhet. På kommunens sida för e-tjänster och blanketter har du möjlighet att fylla i de uppgifter som krävs för att ansöka om planbesked.

Planbesked - Ansökan (via Självservice)

När du skickat in din ansökan får du en bekräftelse av oss. Om vi behöver mer information kontaktar vi dig och berättar vilka underlag du behöver komplettera med.

Vid komplett ansökan om planbesked börjar vi utreda din ansökan för att se vilka faktorer som påverkar projektet. Vid behov kommer vi att besöka platsen som ansökan gäller.

När din ansökan är utredd lämnar vi den till politiken för beslut. Du får ett skriftligt beslut.

I samband med ansökan om planbesked finns också möjlighet att begära att få hämta in ett yttrande från Länsstyrelsen om vilket underlag som kan behövas i kommande planarbete. Detta för att bedöma hur det senare framtagna planförslaget förhåller sig till länsstyrelsens ingripandegrunder. Om du önskar möjlighet att begära yttrande från Länsstyrelsen ska det framgå i din ansökan under rubriken ”Beskrivning och motivering av projektet”.

Att nämnden ger ett positivt planbesked innebär att kommunen avser att inleda en planläggning. Du får i så fall information om när detaljplanen beräknas kunna antas.

Ett positivt planbesked är inte en garanti för att nämnden kommer att anta en ny detaljplan, utan en bekräftelse på att nämnden är beredd att pröva ärendet.

Om nämnden anser att det är olämpligt att ändra den nuvarande detaljplanen eller skapa en detaljplan får du ett negativt planbesked. Du får i så fall en tydlig motivering med vilka skäl som ligger till grund för nämndens beslut.

Ett negativt planbesked går inte att överklaga.

Ett negativt planbesked innebär att kommunen inte avser att planlägga mark- eller vatten­områden enligt inkommen ansökan. Ett negativt planbesked innebär en kostnad för den sökande men kostnaden är liten i förhållande till kostnaden för detalj­plane­läggning inklusive tillhörande utredningar i de fall då detaljplanen senare upphävs.

Länsstyrelsen bevakar statens intressen och har rätt att överpröva och upphäva kommunala beslut att anta, ändra och upphäva detalj­planer om de strider mot Länsstyrelsens över­prövningsgrunder enligt 11 kap. 11 § Plan- och bygglagen (2010:900).

Den lämplighetsprövning som görs i samband med planbeskedet innebär att senare överprövning och upphävande i största mån kan undvikas, vilket gynnar exploatören, kommunen och samhälls­utvecklingen i stort.

Kommunen ansvarar för detaljplaneprocessen och den politiska beslutsprocessen. Exploatören ansvarar inledningsvis för att ta fram erforderliga utredningar. I detalj­planens genom­förandedel beskrivs ansvarsfördelningen mellan kommun och exploatör som gäller efter att detaljplanen vunnit laga kraft. I plan­beskrivningen står också om markanvisningsavtal eller exploateringsavtal är aktuellt.

Övriga kostnader som kan komma att bli aktuell för exploatör är bland annat fastighetsbildning, kostnader för väg, vatten och avlopp, ledningsdragning och upprättande av ledningsrätter, servitut och gemen­samhets­anläggningar.

Utöver den kartläggning av värden och förutsättningar som planhandläggaren och samrådskretsen sammanställer krävs ofta externa utredningar för att säkerställa bebyggelsens lämplighet och utformning kopplat till dessa.

Exempel på utredningar kan vara geotekniska utredningar, arkeologiska utredningar, dagvattenutredningar och riskutredningar.

I de fall planläggning bedöms innebära betydande miljö­påverkan enligt 6 kap. Miljöbalken (1998:808) ställs krav på strategisk miljö­bedömning med till­hörande miljö­konsekvens­beskrivning.

Kommunen tar ut avgifter för handläggning enligt antagen Taxa för Samhälls­service­nämndens verksamhet. Kostnader uttas för planbesked och detalj­plane­läggning. Utöver planavgiften bekostar den sökande även de utredningar som krävs för att genomföra planläggning.

Ett planbesked är ett politiskt beslut. Innan politikerna kan fatta ett beslut om planbesked görs en bedömning av handläggare på Näringsliv- och Exploateringsenheten. I utredningen undersöker ansvarig handläggare lämpligheten med den sökta åtgärden utifrån antagna styrdokument, översiktsplan och plan- och bygglagens 2 kap. rörande allmänna och enskilda intressen. Skälen till ett negativt planbesked skall framgå i planbeskedet. Ett negativt planbesked föregås av samma prövning som ett positivt planbesked och innebär ingen skillnad i nedlagd tid för handläggare och politiker.

Planbesked: 12 989:-
Planavgift normal planproblematik: 194 209:-

Detaljplaneprocessen tar normalt 1-1,5 år från beslut om planuppdrag till dess att detaljplanen vinner laga kraft.