Älvhallarna

Det är kommunens folkvalda politiker som fattar beslut i sådana här frågor. De är valda av invånarna för att ta ansvar för helheten och visa riktning för hur kommunen ska utvecklas. Det är en politisk fråga – och politikernas uppdrag är att ta beslut som de bedömer är bäst för kommunen som helhet. När ett beslut är taget, är det tjänstepersonernas uppgift att planera och genomföra det.

Som medborgare har du möjlighet att påverka. Du kan bland annat rösta i val, kontakta politiker, engagera dig i samhällsdebatten eller delta i medborgardialoger.

Arbetet med hallarna började under 2020. Då skickade fotbollsklubbar, fotbollsförbund, företag och Slottegymnasiet in ett förslag till kommunen.

Sedan dess har frågan diskuterats och kommunen har haft samtal med föreningar, medborgare och företagare. Ett inriktningsbeslut om att bygga hallarna togs 2022 – ett för en fotbollshall, ett för en skridsko- och aktivitetshall. I december 2024 togs beslut om att upphandla Älvhallarna tillsammans, enligt de kravspecifikationer som presenterades då.

I presentationen som finns bifogad nedan finns mer läsning och en tidslinje som visar processens gång. Klicka på länken för att ta del av presentationen:

Älvhallarna presentation pdf, 18.3 MB.

Beslutet att upphandla två hallar – en för skridskor och en för fotboll – grundade sig i en behovsanalys. Analysen visade att båda verksamheterna har långsiktiga behov av ändamålsenliga inomhuslokaler. De två sporterna har olika krav på hallar - hur den ska vara utformad, dess klimat och underlaget. Enligt analysen är därför en gemensam hall inte möjlig.

Inriktningsbeslutet om två hallar nära varandra grundas i att skapa förutsättningar för:

• Effektiv samordning av drift och teknik, vilket kan sänka totala kostnader jämfört med att bygga och driva två hallar vid olika tidpunkter eller på olika platser.

• Förenkling av byggprocessen, exempelvis gemensam markberedning, infrastruktur och parkering.

• Ett samlat aktivitetsområde, vilket stärker möjligheterna till samverkan mellan olika föreningar och ökar nyttjandegraden.

Sammantaget ansåg man att detta kan bidra till bättre kostnadskontroll över tid, även om investeringen initialt är större.

Idrottsparken (IP) har varit bandyns hem under lång tid och bär på historia och känslor för många.

IP i centrala Ljusdal är idag i ett eftersatt skick och enligt kostnadskalkyler krävs stora ekonomiska investeringar för att idrottsparken ska kunna fortsätta att användas. Bandyföreningen LBK, och Slottegymnasiets Nationellidrottutbildnin fotboll (NIU fotboll) Även efter en investering i upprustning skulle IP fortfarande vara en utomhusarena, vilket inte löser de långsiktiga utmaningarna som bandyklubbarna och gymnasiet har framfört.

Älvhallarna kan fungera som en gemensam plats där människor i olika åldrar och med olika bakgrund möts genom idrott och fysisk aktivitet. Att hallarna är tillgängliga året runt skapar förutsättningar för både organiserad verksamhet och mer spontana möten.

Forskning visar dock att nya anläggningar i sig inte automatiskt leder till minskad isolering eller ökad jämlikhet – effekterna beror på hur verksamheten organiseras och kompletteras.

Det innebär att hallarna kan användas flexibelt av föreningar, skolor och enskilda personer. Det kan exempelvis handla om föreningsträning, skolaktiviteter eller allmänhetens tider för spontanidrott.

Denna mångsidighet skapar möjligheter för fler att vara fysiskt aktiva, men forskning pekar på att socioekonomiska skillnader ofta kvarstår även när tillgången till anläggningar ökar.

Idrottsanläggningar kan bidra till kommunens mål om delaktighet och social hållbarhet genom att fungera som mötesplatser och skapa förutsättningar för gemenskap. Samtidigt visar forskning* att tillgång till anläggningar inte i sig utjämnar skillnader i deltagande.

För att sådana satsningar ska bidra till jämlikhet krävs kompletterande insatser, som riktade aktiviteter och samarbete med skolor och civilsamhälle. Detta ligger i linje med både folkhälsopolitiken och Agenda 2030:s mål om hälsa och minskad ojämlikhet.

*Bland annat CIF, Cochrane Review och NICE

Stödet från Tillväxtverket är en långsiktig satsning för att stärka utvecklingsmöjligheterna i kommuner med sociala och ekonomiska utmaningar. I Ljusdal har det bland annat använts till Kontaktcenter, LIKE, Fritidsbanken och digitaliseringsarbete.

Älvhallarna kan komplettera dessa satsningar genom att erbjuda en plats för aktiviteter kopplade till exempelvis Fritidsbanken och genom samverkan med föreningar och skolor. På så sätt kan de bli en del i ett större sammanhang av sociala och förebyggande insatser.

Tillgång till fullstor plan året runt är ett krav för nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU). Nya hallar är därför avgörande för att bandy- och fotbollsgymnasierna ska kunna fortsätta i kommunen.

Möjligheten att rekrytera elever från andra kommuner, samtidigt som lokala ungdomar kan stanna, är central för utbildningarnas långsiktiga hållbarhet. Utan nya hallar finns en risk att båda utbildningarna försvinner.

För NIU-fotboll behöver en ny ansökan om fyraårsperiod lämnas in redan i september 2025. Den pågående perioden beviljades när hallen på Älvvallen fanns, och förlängdes sedan under pandemin med dispens för träning i Delsbo. En sådan dispens kan kommunen inte räkna med framöver.

Det är fastställt till 10 platser per inriktning och årskull, vilket motsvarar totalt 60 elever över tre år.

• Bandy: 14 elever (12 från Ljusdals kommun, 2 inflyttade)
• Fotboll: 24 elever (11 från Ljusdals kommun, 13 inflyttade)
  

Nej. Kommunen får inget särskilt statsbidrag för NIU.

När en elev från en annan kommun går på Slottegymnasiet och samtidigt läser NIU betalar den avlämnande kommunen både ett grundpris för programmet och ett tillägg för NIU.

För externa elever tillkommer 18 070 kr per elev och år. Kommunens egna elever genererar däremot inga extra intäkter utöver gymnasiets ordinarie budget.

Projektet finansieras via kommunens investeringsbudget, som är avsedd för långsiktiga satsningar på byggnader och anläggningar.

Totalkostnaden är cirka 239 miljoner kronor. Entreprenör är SEHED Bygg Hälsingland AB. Investeringen omfattar byggnation av hallar, full utrustning för idrottsverksamhet, omklädningsrum, tillgänglighetsanpassning samt tekniska installationer för en modern och energieffektiv drift.

Dessutom planeras en samordnad drift för att minimera framtida kostnader.

Första årets kostnad uppgår till cirka 14,9 miljoner kronor, vilket omfattar drift, underhåll och kapitalkostnader. Den
beräknade nettokostnaden minskar med omkring
3 miljoner kronor genom planerade intäkter och omprioritering
inom befintliga ramar. Möjliga intäkter,
såsom från cuper och uthyrningar, är inte inräknat.

Nettokostnaden visar den faktiska påverkan på kommunens ekonomi efter att intäkter och besparingar har dragits av. Den speglar alltså den verklige ekonomiska påverkan.

Soliditeten* är i nuläget cirka 53 %. Efter investeringen beräknas den bli cirka 46 %. Det innebär en minskning, men kommunen bedöms fortfarande ha en god finansiell styrka och betalningsförmåga även efter att investeringen genomförts.

* Eget kapital i förhållande till totala tillgångar

Investeringen i Älvhallarna är en investering i framtiden – för barn, ungdomar och föreningslivet. Den syftar till att skapa bättre förutsättningar för idrott, fysisk aktivitet och föreningsliv, och ger möjlighet till aktiviteter året runt.

Den ekonomiska bedömningen är att satsningen utgör en liten andel av kommunens totala budget och har planerats som en långsiktig investering.