Radon

Om du bor i flerbostadshus, ska enligt miljöbalken, ägaren planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka eller förebygga sådant som kan påverka människors hälsa. Att genom mätningar skaffa sig kännedom om radonhalten i sina lägenheter ingår i egenkontrollen.

En tidig mätning ger dig bättre möjlighet att tidsmässigt planera åtgärder och ommätning efter åtgärd i de lägenheter som eventuellt har förhöjda radonvärden.

Hur gör man när man vill mäta?

Du kan själv mäta radon i ditt hem och beställa mätare. Se vilka mätföretag som finns via länk till höger under 'Mer information' 'Kontakta ett mätföretag'.

Hur mätningen går till

Placera radondosorna enligt anvisningar från laboratoriet. Mätningen ska göras i minst två rum i bostaden. Om du har fler våningsplan med bostadsrum ska minst en mätning ske på varje plan. Under mätningen ska alla till- och frånluftsventiler vara öppna och du ska leva normalt.

Mätning ska göras under minst två månader och helst tre månader under mätningsperioden 1 oktober - 30 april. Du behöver ha en dosa per våningsplan där det är boyta - alltid minst två dosor oavsett hur många våningar du har. Till boyta räknas källare med gillestuga, vind med sovrum. Källare med endast förrådsutrymmen behöver inte mätas.

Äger du ett flerfamiljshus ska samtliga lägenheter med markkontakt mätas och minst 20% av övriga lägenheter.

När mättiden är slut skickar du dosorna tillsammans med ifyllt formulär till laboratoriet. Efter att analysen är klar får du mätresultatet hemskickat med automatisk kopia till miljöenheten. Det betyder alltså att resultatet blir offentligt.

När bör man inte mäta?

Du bör inte mäta radon när du renoverar eller bygger om, med undantag för mindre reparationer som tapetsering och liknande. Är du bortrest och ingen är hemma på minst tre veckor bör du vänta med mätningen.

Att åtgärda radon

Om det skulle visa sig att radongashalten i ditt hus är högre än riktvärdet 200 Bq/m3 bör du åtgärda huset så att halten sänks. För att det ska vara möjligt måste du ta reda på varifrån radonet kommer. Källan kan vara byggnadsmaterialet, marken eller dricksvattnet.

Om det är byggnadsmaterialet som avger radon, måste man öka luftomsättningen. I enklare fall räcker det ofta med att installera någon typ av frånluftsystem eller montera in ventiler.

Den luft som finns i marken innehåller alltid radongas, och om stora mängder jordluft läcker in i huset finns det risk för höga radonhalter inomhus. I så fall gäller det att förhindra att luft kommer in via otätheter i grunden. Ibland räcker det med att täta vid till exempel rörgenomföringar och golvbrunnar. Man kan även behöva ändra tryckförhållandena mellan luften inomhus och i marken med en så kallad radonsug.

När det gäller dricksvattnet är det fastigheter med egna bergborrade brunnar som kan ha förhöjda halter. Skulle man ha höga halter i hushållsvattnet kan man installera en radonavskiljare som luftar vattnet. Har du kommunalt dricksvatten finns ingen anledning till oro. Mer information om olika åtgärder finns i Boverkets broschyr "Åtgärder mot radon i bostäder".

F.o.m 1 juli 2018 kan man via Länsstyrelsen få bidrag vid sanering av radon.