Här och nu och i morgon (18)

"HÄR OCH NU OCH I MORGON" på Slottegymnasiet i Ljusdal, 5 juni 2009
Jan Svenungssons ord vid invigningen av konstverket. Jag skulle vilja börja med att läsa upp fyra meningar som jag skrev för ett år sedan:

"En skola är inriktad mot framtiden... men den är också en plats där man upplever nuet väldigt starkt. Det som sker i nuet, det arbete som görs idag, är avgörande för hur framtiden kommer att gestalta sig för individen, för studenten. Jag vill framhäva detta enkla och svåra perspektiv. Mitt konstverk gör löftet om morgondagen ständigt närvarande idag."

Det här stod i min projektbeskrivning till tävlingen om Slottegymnasiets utsmyckning. Nu står vi här och ser en del av resultatet. Tegelstenar i fasaderna har blivit utbytta. Sneda, oregelbundna bokstäver har uppstått. Sex ord bildas: I MORGON ÄR DET DIN TUR. Vad är detta? Är det konst? Verkligen?

Om vi går in i skolan finner vi sex stycken tavlor utspridda. De föreställer var och en ett av orden — men hänger i en annan ordning. Ordbilderna är inramade med högsta precision, som på ett museum för modern konst. Det blir uppenbart att både de och orden i fasaden ingår i en helhet, en konstnärlig gestaltning. Men, om det nu alltså är konst — vad BETYDER den? Vad vill konstnären säga?

Detta är frågan vi konstnärer ständigt möter: VAD BETYDER KONSTVERKET?

Som om konstverket vore en text, enkel att läsa.

Men det här konstverket, det BESTÅR ju av text — det måste väl enkelt kunna läsas?

Nej, så alldeles enkelt är det inte. Konstverket här består av ord, ja, men orden är också bilder, precis som orden i en dikt. Det finns dikter som människor fortsätter att inspireras av att försöka tolka — även efter hundratals år. Detsamma gäller för framgångsrika konstverk: DE ÄR INTE ENTYDIGA, även om det först kan verka så, ibland. I de stora verken finns alltid frågor som söker svar i individen som betraktar dem. Samma individ kan finna olika svar vid olika tidpunkter. Det intressanta är att en process, en tolkningsprocess, inleds och pågår.

Jag har märkt att några av de konstverk och konstnärer som jag idag tycker allra bäst om, är sådana som jag i början varit som mest misstänksam mot. Konst är sällan omedelbar, den utvecklas och förändras över tiden.

Själv blev jag besatt av konst strax innan jag skulle börja gymnasiet. Jag hade läst en självbiografi av en surrealistisk och dadaistisk konstnär som hette Man Ray. Boken tände en dröm hos mig som ännu lever starkt. Sedan dess har mitt liv präglats av ständigt förnyade ansträngningar att göra något av det som surrealisterna kallade UNDERBARA saker. Saker — konstverk — som spränger verkligheten, som på något sätt förändrar livet. Jag hoppas ständigt att det som jag håller på med just nu, är något med vilket jag i morgon skall kunna slå världen med häpnad — i morgon när det är färdigt.

Jag känner mig aldrig så levande och så starkt närvarande i nuet som när jag är mitt uppe i ett arbete och ser målet hägra. När jag ser för min fantasi hur fint verket (eller texten jag skriver, eller musikstycket jag pular med i datorn) skall bli när det är färdigt, i morgon. Det handlar inte om att skjuta upp saker till morgondagen, utan om att ha mål med det man gör och att söka skapa mening.

Det här är EN upplevelse jag gärna vill förmedla till dig som ser konstverket, installationen "HÄR OCH NU OCH I MORGON". Men det finns många andra upplevelser och associationer och de flesta av dem kommer JAG inte att ha tänkt på, för de är dina. Och precis som med allt annat i livet är det upp till var och en av oss vad vi gör av våra idéer, hur vi odlar våra drömmar och utvecklar våra associationer.

Jag hoppas att konstverket skall utlösa positiva processer hos er som kommer att leva med det, nu och i morgon.

 

Tack för det förtroende ni har visat mig!

Konstnär: Jan Svenungssons
Plats: På byggnadernas fasader vid Slottegymnasiets huvudentré
År: 2009