Inom räddningstjänsten råder överlag en sned könsfördelning mellan kvinnor och män. Nationellt är 7,7 procent kvinnor bland RiB. För heltidsanställda i räddningstjänsten nationellt, är kvinnor procentuellt ännu färre.

I alla enkönade branscher skapas normer för hur man ska vara, prata och göra. Machokultur, trakasserier och förändringovilja är några av de saker som avskräcker kvinnor från arbete i räddningstjänsten enligt en undersökning gjord av Nätverket för Jämställd Räddningstjänst, NJR.

Den mångfald som finns i samhället, exempelvis etnisk och kulturell bakgrund, sexuell läggning som avviker från heteronormen samt könsöverskridande identitet och uttryck, ska även avspeglas bland personal inom räddningstjänsten. Sedan ett antal år tillbaka har en rad åtgärder genomförts nationellt, för att öka mångfald och andelen kvinnor i räddningstjänsten.

- Kring år 2005 erbjöd MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, prova på-dagar för kvinnor på räddningstjänsten. Det ledde till att flera kvinnor började i Ljusdal och de har blivit förebilder som lockat fler. 1997 anställdes första kvinnan i Ljusdals räddningstjänst och 2018 var det hela tre kvinnor som började samtidigt i Järvsö, berättar Peter Nystedt, räddningschef.

I början av 2021 ska MSB presentera en ny inriktning och handlingsplan med konkreta aktiviteter som syftar till jämställdhet och mångfald i räddningstjänsten.

Så här ser jämställdheten ut bland RiB inom Gävleborgs läns räddningstjänster

• Ljusdals räddningstjänst: 18 procent kvinnor och 82 procent män.
• Räddningstjänsten södra Hälsingland (Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker): 7 procent kvinnor och 93 procent män.
• Norrhälsinge räddningstjänst (Hudiksvall och Nordanstig): 6 procent kvinnor och 94 procent män.
• Gästrike räddningstjänst (alla kommuner i Gästrikland): 5 procent kvinnor och 95 procent män.