Det finns flera anledningar, men man kan sammanfatta det med att vi måste säkerställa att Ljusdals kommuns skolenheter är anpassade efter framtidens elevantal samt dagens krav på lärmiljöer. Hur ska skolorna se ut och vara placerade i framtiden så att vi kan lägga mer pengar på kärnverksamheten: undervisning, lärare och andra kvalitetshöjande åtgärder?

Vi har en effektiv process och redan i slutet på maj kommer ett förslag att presenteras för Utbildningsnämnden. Sen behöver frågan tas upp i Kommunstyrelsen i augusti. Förhoppningsvis kan kommunfullmäktige ta beslut redan i september. Men att genomföra beslutet när det väl är taget kommer troligtvis att ta flera år samt förmodligen utföras i flera steg.

Inga beslut är fattade. Just nu pågår ett arbete med en ny skolstruktur. När den är klar är det möjligt att svåra beslut kan behöva tas för att säkerställa en god och likvärdig skola för alla barn i Ljusdals kommun. Det kan innebära att viss förändring kan bli aktuell för våra skolenheter.

Arbetet har pågått länge! Vissa skulle nog till och med säga för länge. Utredningar kring antalet skolor har pågått under flera mandatperioder. Eftersom målet är att Ljusdals kommun ska ha en skola som håller hög kvalitet är vi måna om att vi ska nå dit snabbare än man tidigare jobbat, så att så många barn som möjligt får ta del av en bättre lärmiljö.

Bara för att vi har påbörjat den här processen med skolstrukturen betyder inte det att allt annat arbete avstannar. Utmaningarna i skolorna i Ljusdals kommun är komplexa och påverkar varandra. Med en ny skolstruktur hoppas vi kunna erbjuda alla elever i kommunen likvärdig skolgång med lärmiljöer som lever upp till kraven, vilket i förlängningen leder till att både lärare och elever trivs, personalomsättningen blir lägre, resurser frigörs, kvaliteten på undervisningen höjs och betygen går upp.

Forskning som jämfört storleken på skolorna i Sverige med betygen i 6an och 9an visar inte att resultaten blir bättre för att skolorna är mindre. Snarare tvärtom. En bättre planerad skolstruktur innebär också att resurser frigörs och kan läggas på satsningar som ökar kvalitén på undervisningen och tryggheten i skolan.

Det är viktigt att elever och anställda känner trygghet när stora förändringar sker. Facken kommer att vara involverade i processen om vi kommer till det. Men som sagt, än så länge finns inga beslut utan bara en process med olika scenarion.

Vi har inga anställda projektledare eller utredare på kommunen. Istället anlitar vi externa företag när vi behöver ha sådana genomförda. I en värld där vi hade sådana anställda året runt skulle kanske kostnaden vara större än om vi tog in den expertisen just bara när den behövs.

Kvalitetsbegreppet kan innefatta olika aspekter beroende på vem som definierar det. Närhet till skolan kan absolut uppfattas som en eftersträvansvärd kvalitet. I utredningen åsyftar vi i första hand undervisningskvalitet. Vi tänker då både på möjligheten att ha behöriga lärare i klassrummet, men också på lärmiljöerna vars utformning påverkar möjligheterna att hålla en hög undervisningskvalitet.

Sammanfattningsvis: Kompetenta lärare i bra lokaler, det är så vi definierar kvalitet i utredningen.

Självklart är det inte önskvärt att elever i kommunen ska få för stora avstånd till skolan. Men när det är väldigt få elever i en skola blir det till slut svårt att upprätthålla utbildningskvalitén. Man måste ställa sig den svåra frågan om närhet väger tyngre än skolans kvalitet som i slutändan påverkar elevers kunskapsnivå och resultat? Alla barn i kommunen har rätt till en likvärdig skola. Det är lättare att ge elever med diagnoser de resurser de behöver när resurser kan fördelas mer effektivt. Alltför små enheter är inte heller bra för alla elever.

Friskolorna är inräknade i underlaget. Vi har gjort ett antagande att nuvarande friskolor är kvar även i framtiden.

Det är rimligt att elever söker sig till den skola som ligger närmast för att hålla nere pendlingstiden. Det kan i ytterbyarna innebära att de väljer en skola i grannkommunen om den är närmare. I fallen Tandsjöborg och Fågelsjö som båda ligger i ytterkanten av kommunen skulle det kunna innebära att en skola i Orsa eller Sveg ligger närmare hemmet. I och med det fria skolvalet är det fullt möjligt att göra ett sånt val.

Arbetet med att beräkna och jämföra kostnader är inte slutfört men kommer att presenteras i slutrapporten som kommer 24e maj.

Ett större elevunderlag medför att tjänstgöringsgraden per ämne ökar. En ämneslärare i t ex NO kan då enbart undervisa i sitt ämne istället för att behöva dela upp sin tjänst och undervisa i flera ämnen som denne kanske inte är behörig i, vilket ofta sker idag. En större skolenhet kan också innebära att man kan ha flera lärare inom samma ämne, med andra ord får du kollegor med samma ämneskunskap att samarbeta med, vilket bidrar till en mer attraktiv arbetsplats. Det är lättare att rekrytera behöriga lärare till en välfungerande och attraktiv arbetsplats.

Skollagen ställer krav på läromiljöerna och många av kommunens skolenheter lever inte upp till dessa krav, även om lokalerna i övrigt skulle vara i gott skick.

Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Enligt skollagen ska verksamheten ha de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas utifrån elevers varierande behov. När vi har frågat lärarna så säger många att lokalernas skick bidrar till våra låga kunskapsresultat.

Just nu pågår arbetet med att ta fram en barnkonsekvensanalys. Utöver det så har en enkät gått ut till högstadie- och gymnasieelever där de får ta del av scenarierna och berätta vad som är viktigt utifrån deras perspektiv. Vi kommer också uppmuntra yngre barn att delta utifrån sin förmåga, via lärarledda diskussioner.