Kommunal folkomröstning i en kommunal fråga

En folkomröstning är ett sätt för invånarna att säga vad de tycker i en fråga. Folkomröstningen i en kommunal fråga är rådgivande. Det betyder att politikerna inte måste följa resultatet, men de ska lyssna och väga in resultatet när de fattar sitt beslut.

Ja, det går. Om tillräckligt många som har rösträtt* i kommunen skriver under (minst 10 procent, i Ljusdal strax under 1500 personer) så måste politikerna ta upp frågan om en folkomröstning i kommunfullmäktige.

Namninsamlingen måste också göras på rätt sätt. Beroende på hur namnen samlas in krävs eftertanke kring hur reglerna för insamling och hantering av personuppgifter följs.

När en namninsamling kommer in till kommunen händer det här:

• Listorna granskas för att se om de är korrekt ifyllda enligt kommunallagen, och om personerna som har skrivit under har rösträtt i kommunen.
• Om det finns tillräckligt många giltiga underskrifter, går frågan vidare till kommunfullmäktige.
• Handlingarna förvaras i ett fysiskt, låst arkiv.

Hantering sker manuellt, om inte personuppgifterna samlats in i linje med GDPR.

*Rösträtt betyder att du har rätt att rösta i val. För att ha rösträtt i kommunen ska du vara folkbokförd här i Ljusdals kommun, ha fyllt 18 år och vara svensk medborgare eller medborgare i något av EU:s medlemsländer, Island eller Norge. Medborgare från övriga länder är röstberättigade i kommunen om de är folkbokförda i Ljusdals kommun samt varit folkbokförda i Sverige i tre år i följd.

I kommunfullmäktige röstar politikerna om det ska bli en folkomröstning eller inte.

Om minst en tredjedel röstar ja, blir det en folkomröstning. För att stoppa en folkomröstning krävs att två tredjedelar röstar nej.

En folkomröstning i en kommunal fråga hålls oftast samtidigt som val. Det är kommunfullmäktige som bestämmer vilket datum som gäller och hur frågan ska formuleras. Alla kostnader för valet läggs på kommunen.

Nej. Ett inlämnat folkinitiativ stoppar inte eller pausar inte den politiska beslutsprocessen i kommunfullmäktige. Det finns inga bestämmelser som säger att ett pågående ärende måste avbrytas eller avvaktas bara för att ett folkinitiativ har kommit in.

Kommunala folkomröstningar är rådgivande, vilket betyder att de inte har rättsligt bindande verkan. Kommunfullmäktige kan alltså fatta beslut i ett ärende oavsett om ett folkinitiativ har lämnats in eller inte.

Däremot kan ett folkinitiativ få politisk betydelse – det vill säga att ledamöter i fullmäktige väljer att ta hänsyn till det i sina överväganden. Det är upp till varje förtroendevald att ta ställning till och det finns inga lagar som reglerar detta.