Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar som är radioaktiva metallatomer. Vid sönderfallet sänder de ut strålning som kan skada cellerna i luftvägar och lungor. När vi andas in radonhaltig luft kan radondöttrarna fastna i våra luftvägar. Därför betraktas höga halter av radon som en olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalkens definition. Radon i inomhusluften kan komma från marken, byggmaterialet (sk blå lättbetong som tillverkades mellan 1929 och 1975) samt dricksvattnet ur främst bergborrade brunnar.Statens strålskyddsinstitut bedömer att omkring 500 lungcancerfall per år i Sverige orsakas av radon i bostäder. Tobaksrökning i samband med hög radonhalt ökar kraftigt risken.
Enligt Socialstyrelsen bör radonhalten inte vara högre än 200 Bq/m3 (Bequrell per kubikmeter) i bostäder och allmänna lokaler. Eftersom många hus ändå har höga radonhalter, har riksdagen beslutat om ett miljökvalitetsmål som säger att alla bostäder hela i landet senast år 2020 ska ha en radonhalt som är lägre än 200 Bq/m3 luft.
Radon luktar inte, syns inte och smakar ingenting. Det ända sättet är att mäta. För att minska radonhalten i en bostad måste man veta varifrån radonet kommer. Ofta kan man ventilera bort radon, men felaktig ventilationslösning kan ge högre halter! Det finns bidrag att söka för den som har för höga halter.
Hur gör man om man vill mäta?
Den som vill mäta radonhalten i sin bostad är välkommen att vända sig till miljöenheten för mer information. Om huset är mätt för mer än 5 år sedan kan det finnas anledning att mäta om. Ändrat uppvärminingssystem, ombyggnationer och ändrat användningssätt såsom fler eller färre boende kan påverka radonhalten. Att mäta radon i inomhusluften är enkelt och billigt, cirka 300 kr. Mätning ska ske under vinterhalvåret med en mättid på minst 2 månader. Mätning av dricksvattnet kan ske året runt.