Kolonisationen av Los och Orsa finnmark

Maud redogjorde för skogsfinnarnas bakgrund i Finland, om klubbekriget, politik och maktspel som var orsakerna till migrationen. Skogsfinnarna kom främst från Savolax-området i östra Finland.

Maud beskrev sedan hur kolonisationsförloppet från Gävle, Gästrikland, upp mot Hälsingland, västerut mot Los och Orsa finnmark gick till. Kolonisationsfasen pågick från ca 1580 till 1600-talets mitt. Outnyttjade områden skulle befolkas och odlas upp.

Lantmätare Olof Tresk gjorde geometriska avritningar över finntorpen i Hälsingland, Medelpad och Ångermanland. Dessa kartor är bland de viktigaste källor för forskning om den skogsfinska kolonisationen berättade Maud.

Maud tog också upp rannsakningen på Losskog 1738 där Los koboltgruvas första patron assessor Henrik Kalmeter försökte få beskattningsrätten för finntorpen i området kring Los. Finnarna protesterade men Kalmeter lyckades lösa in torpen till skatte och fick kontroll över dem. Efter koboltbrukets konkurs beslöt hovrätten 1783 att finnarna skulle återfå sina hemman.

I rannsakningen som var mycket noga beskrevs alla byggnader på finngårdarna:
Södra Los, Norra Los, Ryggskog och Tenskog

Maud berättade om svedjebruk och svedjetekniker samt visade bild på svedjeråg som kan bli två meter hög. Rågen såddes i askan och från 1 liter utsäde kunde man få 100 liter i skörd om året var gynnsamt. Svedjebruket var dominerande under kolonisationsfasen. Under 1600-talets mitt kom restriktioner som begränsade och i vissa områden förbjöd svedjande. Åkerbruket blev gradvis viktigare.

Finska ortnamnen i Orsa finnmark togs upp och ett exempel var alla små vikar runt Stor-Hamrasjön som har finska namn.

Kvällen avslutades med fika och frågestund.

Arrangör var Folkuniversitetet/Falun i samarbete med Finnmarkens historiegrupp och Los bibliotek.